Grönytefaktor i Jönköping

Radar har under 2019 och 2020 arbetat fram ett verktyg för att mäta grönytefaktor (GYF) på kvartersmark, med syftet att styra de nya kvarteren i Södra Munksjöområdet i Jönköping i en hållbar riktning genom att främja användningen av grönska och vatten på kvartersmark.

På uppdrag av SMUAB (Södra Munksjön Utvecklings AB) har Radar tagit fram en GYF-bilaga för kvartersmark. Arbetet med grönytefaktor påbörjades i Tyskland på 1990-talet, och har sedan vidareutvecklats på olika sätt i flera länder och även i ett stort antal svenska kommuner. GYF-bilagan för Södra Munksjön bygger på bl.a. Sundbybergs kommuns GYF (2017) och har anpassats för att spegla förutsättningarna i Södra Munksjöområdet. Nätverket C/O City – som Radar just blivit medlem i – har nyligen tagit fram ett verktyg för att arbeta med grönytefaktor på allmän plats, vilket man kan läsa om här: https://www.cocity.se/verktyg/

GYF-bilagan är avsedd att användas på kvartersmark i Södra Munksjöområdet i Jönköping, ett 300 hektar stort stadsutvecklingsområde som står inför en stor omvandling. Övergången från verksamhetsområde till tät centrumbebyggelse med många boende och arbetsplatser ställer höga krav på både stadsstruktur, offentliga rum och bostadsmiljöer. Alla delar behöver tas omhand för att främja goda utemiljöer där blå och gröna ytor bidrar med ekosystemtjänster som biologisk mångfald, sociala värden, dagvattenhantering och klimatanpassning. I den blågröna strukturplan som Radar tidigare tagit fram för området formuleras ett övergripande mål:

Att som minst fördubbla mängden ekosystemtjänster i området som helhet, jämfört med mängden ekosystemtjänster före utbyggnad. 

Syftet med GYF-bilagan är att skapa ett verktyg för att styra de nya kvarteren i denna riktning, och även följa upp arbetet på ett mätbart sätt. Det görs genom att dela in kvarterens ytor i s.k. delfaktorer för grönska respektive vatten. Delfaktorerna ger olika poäng utifrån hur ekoeffektiva de är, dvs. i hur stor utsträckning de har en positiv betydelse för platsens ekosystem och lokalklimat samt bidrar till sociala värden kopplade till grönska eller vatten. S.k. tilläggsfaktorer ger sedan ytterligare poäng.

En del av Radars arbete bestod också av att testräkna på en fiktiv exempelgård, för att kunna dra slutsatser av vilka avtryck olika insatser kan göra på ett kvarters GYF-kvot, och därmed på t.ex. den biologiska mångfalden eller lekvärdet. GYF-bilagan utgör en av många delar i SMUAB:s arbete med hållbar stadsutveckling och kan användas som ett stöd genom olika delar i detaljplaneprocessen.