Greenpaper

Radar har under de senaste åren deltagit i ”Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om” – kraftsamlingen för en fossiloberoende ekonomi – som drivs av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län, i samverkan med många andra aktörer. Vi har åtagit oss att ta fram en färdplan hur vi kan bidra i omställningen och kontinuerligt skruva åt målsättningarna för vår kärnverksamhet och vår interna klimatpåverkan. Nu växlar vi upp i vårt fokusområde Klimatberäkningar genom att anta Klimat 2030 – Byggutmaningen Optimering.

Under våren 2024 deltar vi i en serie seminarier och träffar där vi tillsammans med bostadsutvecklare, kommunala förvaltare, entreprenörer och konsulter, får chansen att diskutera och lära av varandra. Genom att bli bättre på materialoptimering kan vi minska klimatpåverkan i byggprojekt. Hur byggherren formulerar sin kravställningar på rätt sätt, att kraven arbetas in i projektering med en så resurssnål och materialoptimerad lösning som möjligt, som ändå tillåter en rationell och effektiv produktionen med låg energiåtgång och minimalt med materialspill. Det är när alla parter samverkar som vi kan nå de riktigt låga klimatavtrycken.

Byggutmaningen Optimering behandlar kravställning, materialval, dimensionering och uppförande, och mellan de olika träffarna praktiserar vi på Radar våra lärdomar genom pågående projekteringar och klimatberäkningar i vår arkitektgrupp. Byggutmaningen genomförs i regi av Johanneberg Science Park i samarbete med Byggföretagen i Väst.

Radar har fått nya inneboende och vill passa på att hälsa konsultföretaget Noll Tre välkomna. Radars experter inom dagvatten & skyfall Magnus Larsson och Ulrika Eliasson satte sig ner tillsammans med vår nyvunna kontorsgranne Kjell Norberg för ett samtal mellan en planarkitekt, en landskapsarkitekt och en VA-och dagvattenkonsult.

Samtalet rörde sig om hur dagvatten och skyfallsfrågorna utvecklats på senare år med en rörelse bort från att betrakta dagvatten som en rent teknisk fråga och mot ett större fokus på rening och ytliga dagvattenlösningar med sociala och ekologiska värden dessa kan tillföra. Alla var eniga utifrån sin respektive yrkesroll om att dagvatten och skyfall bäst hanteras tidigt i processen så att de kan vara en naturlig del av föreslaget snarare än något man anpassar sig till i efterhand. Då kan även de ekonomiska aspekterna hanteras tidigt.

När vi vände blicken mot framtiden kunde vi konstatera att ett förändrat klimat kommer att göra frågor kring skyfall och dagvatten ännu mer aktuella. Det handlar då både om mer extremväder och stigande havsnivåer, men även ett större behov av att hushålla med vatten som resurs.

Från att vi i Sverige länge tagit för givet att det kommer gott och rent dricksvatten ur kranen till en framtid där vi kan behöva jobba med återanvändning av dagvatten och spillvatten. Även skydd av befintliga vattenresurser kommer att bli viktigare, även här utgör tidigt beaktande av dagvatten och inte minst vad som händer vid skyfall viktiga frågor.

Det blir också viktigare att ta höjd för skyfall och stigande vatten i den översiktliga planeringen. Ett medskick till arkitekt- och planerarkåren är att gärna göra en tidig ”snabbkoll” med en sakkunnig person i ett projekts inledande skedde. Ett gott råd som underlättas av att ha kompetens inom frågorna nära till hands.

Visste du att av nio planetära gränser har sex av dessa överskridits? De planetära gränserna enligt ramverket från 2009 kartlägger miljöprocesser som styr jordens stabilitet som till exempel klimatförändringar, förändrad markanvändning och förlust av biologisk mångfald. Att överskrida dessa innebär inte bara stora risker i framtiden utan påverkar oss redan idag.

För att säkra och främja biologisk mångfald och ekosystemtjänster är karteringar och analyser av arter och biotoper avgörande. Här jobbar Radar redan med verktyg som till exempel Boverkets ESTER för att analysera och värdera platsens förutsättningar.

För att bli ännu vassare på att göra grundade analyser växlar Radar nu upp vårt samarbete med Calluna, och särskilt deras ekologer Anna Eriksson och Amanda Andersson. Genom samarbetet tror vi att vårt evidensbaserade angreppssätt kan stärkas ytterligare. Vi är glada att kunna fördjupa ett strålande samarbete och ser fram emot ytterligare fina projekt tillsammans.

Källa: Johan Rockström m.fl. Richardson, et al. (2023). Earth beyond six of nine planetary boundaries. Science Advances. https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.adh2458

Att tänka cirkulärt inom arkitektur och planering innebär inte bara ett återbruk av byggnadsmaterial. Bygg- och fastighetssektorn står för cirka 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och klimatpåverkan från nybyggnad är ungefär dubbelt så stor som för renovering och ombyggnad. Vår omställning till mer cirkulär arkitektur innebär alltså att i första hand minska rivning av befintliga byggnader och i stället återbruka dem, antingen hela, eller delar som stomme och grund.

Omställningen innebär även att vi behöver ha ett cirkulärt förhållningssätt till stadsplanering för att förebygga rivning och underlätta för återbruk. Via @Centrum för Cirkulärt Byggande – CCBuild deltar Radar i en arbetsgrupp för Cirkulär planering som fokuserar på hur vi redan i planeringsskedet kan integrera ett ökat återbruksperspektiv. Vi behöver skapa förutsättningar i den fysiska planeringen för att utveckla det redan byggda och ställa krav på cirkularitet för både nyproduktion och ombyggnad.

På den första nätverksträffen med Arbetsgruppen för Cirkulär planering diskuterades syftet med gruppen samt vilka cirkulära teman som bör inkluderas. ”Det känns mycket hoppfullt och inspirerande att deltagarna kommer från skilda delar av branschen samt arbetar inom olika skeden av stadsutveckling” säger Carin Celik Gustrin, som tillsammans med Sofia Ahlberg representerar Radars nyckelinitiativ Cirkulär arkitektur.

Radars egna hållbarhetsverktyg firar fem år och har använts i fler än 60 uppdrag!

Radars hållbarhetsarbete har under längre tid grundat sig i FN:s globala mål för hållbar utveckling – Agenda 2030. Av dessa har vi valt ut tio delmål som vi ser som direkt relevanta för oss inom arkitektur och planering. Utifrån dem har vi byggt upp vår egen arbetsmetodik som baseras på att vi tillsammans med kund identifierar aspekter och angreppsätt för att nå det mest hållbara resultatet i våra uppdrag.

Efterhand har vi utökat vårt hållbarhetsverktyg med att koppla till nationella och lokala mål, Sveriges Arkitekters handlingsplan och nu senast EU-taxonomin och FN:s ramverk för biologisk mångfald. I verktyget samlar vi alla tillgängliga metoder och konkreta åtgärder för ökad hållbarhetsnytta i våra uppdrag.

Radars utvalda delmål är:
3. Hälsa och välbefinnande
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet för alla
7. Hållbar energi för alla
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion,
13. Bekämpa klimatförändringen
15. Ekosystem och biologisk mångfald.

Klimatberäkningar håller på att utvecklas till ett centralt verktyg i arkitektens designprocess och därför är detta ett av våra sju nyckelinitiativ för hållbarhetsarbetet på Radar. Att kunna se hur materialval, produkter och bärande strukturer påverkar miljön är extra viktigt tidigt i projekten och när man står inför vägskäl i utvecklingsprocessen. Det är först när man ser skillnaderna i miljöpåverkan som man kan ta ett informerat beslut och kunna motivera att välja vissa material över andra. Vi har en bred omställning i byggnadsbranschen framför oss där koldioxidutsläpp blir en skarp fråga i varje projekt och vi som arkitekter har en viktig roll i att samordna utformning, kostnad och klimatpåverkan.

John och Mikael är båda två arkitekter med ett brinnande intresse för tekniska system och utveckling av digitala verktyg. Tillsammans utgör de nyckelparet för klimatberäkningar på kontoret och blickar framåt mot en tid med allt högre klimatkrav på den byggda miljön.
-Vi börjar se allt fler projekt som öppnar upp för en diskussion av stom- och materialval. I kvarteret Tärnan i Varberg gjordes tidigt en utredning om det var tegel eller trä som skulle täcka fasaderna och med en klimatberäkning stod det tydligt klart att det var trä vi skulle gå på. Även i stomvalet valde Etikhus att testa KL-trä och om några veckor anländer de första elementen till byggarbetsplatsen, säger John.

Även landskapsarkitekturen är viktig att få med i bilden, och även om Boverket ännu inte ställer krav på beräkningar av markarbeten är det nog bara en tidsfråga. Mikael har ägnat många år av sitt yrkesliv med att arbeta med landskap.
-Landskapet har ju en potential att faktiskt bidra positivt till klimatavtrycket, säger Mikael. Växtmaterialet tar upp CO2 över tid och har ju då möjlighet att balansera ut andra saker som belastar. Sen främjas även biologisk mångfald av en grön miljö.

Med barnperspektivet som fokus i designarbetet blir ofta resultatet inte bara bra för barnen, utan även för alla generationer. För oss på Radar har barnen en självklar plats i våra städer. Oavsett om vi utformar skolmiljöer eller tät stadsbyggnation har vi barnens perspektiv och rättigheter i fokus. Vår ambition är att skapa förutsättningar för barn att röra sig fritt och säkert, för pedagogik och utbildning, men också för lek och upptäckande.

Ett av våra sju nyckelinitiativ i Radars hållbarhetsarbete är Barnperspektivet.

Barnkonventionen blev ju svensk lag 1 januari 2020. För oss som arbetar med stadsbyggnad innebär det framför allt att barns bästa ska vara en utgångspunkt i utformningen och att barn ska involveras i de beslutsprocesser som påverkar dem.

För att öka kompetensen har varje nyckelinitiativ ett tillhörande nyckelpar som bevakar fältet och bidrar med specialistkunskap i våra uppdrag. Hanna och Mia är nyckelpar för barnperspektivet. (ha med efternamnen…?)

Vi jobbar med projekt som direkt berör barns miljöer, som förskolor, skolor och lekmiljöer. Hanna har varit med och tagit fram utformningen för Tröingeskolans skolgård i Falkenberg, ett projekt där barnperspektivet fått extra stort utrymme. Här har barnens egna idéer legat till grund för gestaltningen och skolgården har flera olika typer av funktioner och rumsligheter som passar barn i alla åldrar.

Men vi jobbar också med projekt i alla skalor där barnperspektivet tydligare behöver lyftas fram, säger Mia. Just nu jobbar vi till exempel med barnperspektiv i genomförande av en översiktsplan och planerar ett upplägg för en ny barnkonsekvensanalys till en detaljplan.

Cirkulär arkitektur är nödvändigt för ett hållbart samhälle. Begreppet återbruk handlar dels om återbruk av byggnader och dels av cirkulära materialflöden som blir aktuella i byggbranschen vid byggande, förvaltning och rivning.

För oss på Radar är det viktigt att arkitektur och stadsbyggnad utformas så flexibelt att material och strukturer kan tas till vara i framtiden.

Ett av våra sju nyckelinitiativ i Radars hållbarhetsarbete är Cirkulär arkitektur. Detta eftersom återbruk av byggnader, stommar och material är en stor del av den omställning som branschen behöver göra för att nå hållbarhetsmålen. Genom att vid nya behov i första hand återbruka byggnader och stommar, och vid nybyggnad använda återbrukade material samt bygga flexibla byggnader som genom enkla ändringar kan få en ny användning i framtiden, minimerar vi behovet av såväl nya råvaror som miljöbelastande processer för att förädla dem.

För att öka kompetensen har varje nyckelinitiativ ett tillhörande nyckelpar som bevakar fältet och med specialistkunskap bygger in kreativa lösningar i våra uppdrag. Sofia och Carin är nyckelpar för initiativet Cirkulär arkitektur.

Sofia är arkitekt och arbetar både i tidiga och sena skeden. Det blir allt viktigare både att kunna identifiera potentialen i befintliga byggnader, och att kunna avgöra vilka parametrar som möjliggör ett långt och flexibelt användande av nya byggnader. Samt hur man möjliggör återbruk av byggnadsdelarna, såklart. Det tillför något, på flera plan, att bygga vidare på det som redan finns.

Carin är planeringsarkitekt och arbetar i tidiga skeden där frågan om bevarande av befintlig bebyggelse i stället för att bygga nytt ständigt är aktuell. Fram tills nu har bevarandet ofta handlat om kulturmiljö eller av ekonomiska skäl, men genom att även lyfta aspekten att ombyggnad ofta genererar mindre utsläpp än nybyggnad är målsättningen att vi ska få fler aktörer att välja bevarande framför bygga nytt.

Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden och en grundsten för övriga ekosystemtjänster som bland annat ger oss mat, rent vatten och ett stabilt klimat. Vi måste bli bättre på att förstå platsers förutsättningar ur ett ekologiskt perspektiv i exploaterings- och byggprocessens alla skeden, bevara viktiga biotoper och medvetet gestalta miljöer med mer och artrik grönska för att skydda och stimulera den biologiska mångfalden så att vi människor liksom allt levande omkring oss kan fortsätta leva på denna planet.

Vi står inför stora utmaningar när vi ska vända klimatkrisens utveckling. Det pågår en massutrotning av arter, bland annat till följd av överexploatering där viktiga livsmiljöer för växter och djur fragmenteras och förstörs på grund av mänsklig aktivitet. Djur och insekter tvingas på flykt då deras värdarter, som ger mat och skydd, inte längre klarar av det nya varmare och torrare klimat som orsakats av den globala uppvärmningen.

Alla arter har ett egenvärde och rätt till ett liv i sig själva. Biologisk mångfald är dessutom grunden för mänskligt liv och våra samhällen genom så kallade ekosystemtjänster, eller naturnyttor, som till exempel växternas syreproduktion, insekternas pollinering och trädens förmåga att rena luften från skadliga partiklar och fördröja dagvatten vill skyfall. Dessutom har natur och grönska starkt positiva effekter på människors hälsa, inte minst vad gäller stressreducering.

Vi som jobbar med att gestalta den fysiska miljön har ett ansvar att ta hänsyn till dessa sammanhang och bevara och stärka variationsrikedomen av naturtyper och arter på de platserna vi jobbar med. Detta är något som vi beaktar i varje steg i alla former av exploaterings- och byggprojekt.

Janna Kampers är arkitekt och stadsplanerare och utgör tillsammans med Johanna Karlson, landskapsarkitekt, nyckelinitiativparet som bevakar frågor inom ämnet biologisk mångfald på Radar.

– Begreppet ”biologisk mångfald” är stort och komplext och just nu handlar vårt jobb om att öka den generella medvetenheten på kontoret. Tanken är att vi som nyckelpar ska vara ett stöd för våra kollegor och hjälpa dem att arbeta utifrån detta perspektiv i projekten.

De är överens om vikten av att den kunskapsbank de håller på att bygga upp omvandlas till konkreta handlingar, och det av samtliga discipliner.

– Biologisk mångfald är inte något bara landskapsarkitekter bör jobba med. Visst kan vi rita planteringar med inhemska arter och lång blomning, men det viktigaste är att bevara de naturliga system som redan finns på en plats, så det är avgörande att rätt avsikter styr redan i tidiga exploateringsskeden. Ett riktigt stort träd kan till exempel vara värd till tusen arter och kan inte ersättas hur som helst.

Vatten, stan är full av vatten – på gott och ont. Dagvattens- och skyfallsfrågor är ofta styrande för arkitektur och stadsbyggnad idag och dessa frågors betydelse kommer bara att öka i takt med att klimatet förändras.

Ett av våra sju nyckelinitiativ är Dagvatten/skyfall och nyckelpar för initiativet är Magnus, planarkitekt, och Ulrika, arkitekt och landskapsarkitekt. Tillsammans har de en lång erfarenhet av att arbeta med dagvatten ur skyfall utifrån olika perspektiv.

För oss som arbetar med arkitektur och stadsbyggnad är vattnet både en fråga att lösa och en resurs i planeringen och gestaltningen av nya byggnader och områden. Frågan återkommer i alla de olika skalor vi arbetar ifrån regional planering och stadsutvecklingsprojekt över landskaps- och planeringsprojekt i mellanskalan ner till detaljerad gestaltning av platser och byggnader.

En framgångsfaktor i arbetet är ofta att låta vattnet vara med från början i tänket kring ett nytt projekt så att det kan integreras i arbetet på sina egna villkor. Ofta kan dagvatten- och skyfallsytor – rätt omhändertagna – bidra med ekosystemtjänster och stadsbyggnadskvaliteter, med funktioner och upplevelser.

Ett av våra sju nyckelinitiativ i Radars hållbarhetsarbete är Bygga i trä. Om Sverige vill nå sitt mål att bli klimatneutral år 2045 behöver byggsektorn minska sina utsläpp av växthusgaser. Samtidigt behöver vi besvara behoven av en ökande befolkning genom nybyggnation och genom att renovera vårt existerade byggnadsbestånd.

Josefin, planeringsarkitekt, och Charlotte, arkitekt, är nyckelparet för initiativet. Träbyggnation börjar nämligen långt innan val av trästomme, det börjar redan på en strategisk nivå med en tydlig målsättning om att bygga i trä. Från policydokument till detaljplaner och markanvisningar vidare in i projektering där val av stomsystem och gestaltning gör målet till verklighet.

Nu i uppstarten av nyckelinitiativet har fokus varit att utöka vår kunskap genom omvärldsbevakning och att bygga upp ett nätverk av kontakter. Bland annat har vi pratat med projektledare Tobias Björk på Kraftstaden i Trollhättans kommun som har varit byggt flera förskolor med trästomme och med Patrik Rönnmark, konstruktör och avdelningschef på WSP som var med och byggde Sara kulturhus, ett av världens högsta trähus!

Träprodukter är en kolsänka, har samma bärförmågor som betong och stål och har inte någon högre brandrisk än betong-och stålkonstruktioner. Det är dessutom ett vackert och flexibelt byggmaterial med positiva effekter på människors hälsa och trivsel.

Globalt sett står byggsektorn för ca 40% av världens energirelaterade utsläpp av koldioxid, och en betydande del av de utsläppen kommer från energin som krävs till produktion av byggprodukter. 2019 stod byggsektorn för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Om man tänker betong som ett land skulle materialet vara det tredje största vad gäller utsläpp.

Ett av våra sju nyckelinitiativ i Radars hållbarhetsarbete är hållbart resande. Nyckelinitiativet är taget för att tillsammans med våra samarbetspartners stärka våra produkter och tjänster för att möjliggöra för en vardag med minskat utsläpp av växthusgaser, samt öka den sociala och ekonomiska hållbarheten i våra projekt. Mobilitet genom gång och cykel ökar även folkhälsan.

För att öka kompetensen har varje nyckelinitiativ ett tillhörande nyckelpar som bevakar fältet och med specialistkunskap bygger in kreativa lösningar i våra uppdrag. Pontus och Daniel är nyckelpar för initiativet hållbart resande.

– Det är spännande att mobilitetslösningarna finns i alla skalor, från en smart och tågburen regionalstruktur till minsta cykelställ, säger Pontus

Daniel fortsätter: På tal om cykelställ hjälpte vi ju en bostadsrättsförening i Göteborg med idéprogram som visar hur föreningen kan bli än mer cykelvänlig genom nya och bättre cykelparkeringar på underutnyttjade ytor inom fastigheten. Ett bra exempel på hållbart resande i den lilla skalan, som gör skillnad i vardagen. Men även när vi arbetar med projekt i större skala är omsorgen om det hållbara resandet densamma.

Vi är dessutom sedan årsskiftet medlemmar i Sweden Green Building Council, där vi bland annat ska vara med i uppdateringsarbetet av certifieringssystemet för stadsdelar – Citylab.

Vi gör klimatberäkningar och vårt nyckelinitiativ Klimatberäkningar är i full gång. Längs Långströmsallén mellan Biskopsgården och Lundby utvecklas 650 nya bostäder av Balder. Bostadsprojekten Bergsfallet och Bergskristallen ska certifieras med Miljöbyggnad Silver och vi är certifierings-samordnare åt Balder med Tuve Bygg som byggentreprenör.

Nytt för Miljöbyggnad 3.1 är att vi har hållit i klimatberäkningarna, där vi har beräknat klimatpåverkan på stomme och grund.

Förutom Miljöbyggnad har vi genom vårt nyckelinitiativ Klimatberäkningar möjliggjort nya tjänster för klimatdeklarationssprocessen så att vi redan i programskede kan hjälpa våra kunder att ta fram förenklade livscykelanalyser. När det närmar sig byggnation kan vi via våra BIM-modeller få ut detaljerade materialmängder för klimatdeklarationen.

Vi är dessutom sedan årsskiftet medlemmar i Sweden Green Building Council, där vi bland annat ska vara med i uppdateringsarbetet av certifieringssystemet för stadsdelar – Citylab.

Inom vårt hållbarhetsarbete har vi valt ut sju fokusområden som vi kallar nyckelinitiativ. Genom dem vill vi tydliggöra de aspekter inom hållbarhet där vi har en djupgående expertis och ett brinnande engagemang. Det är också områden där vi tror att vi kan göra störst skillnad för samhälle, klimat och miljö.

Det här är vi redan bra på, men vi vill fortsätta att utvecklas. Gärna tillsammans med våra kunder.

Nyckelinitiativen är Barnperspektivet, Biologisk Mångfald, Bygga i trä, Cirkulär arkitektur, Dagvatten/Skyfall, Hållbart resande, samt Klimatberäkningar. Läs mer på vår hemsida under Hållbarhet och se vilka projekt vi genomfört kopplat till respektive initiativ.

Lidköping tar fram en ny översiktsplan för staden för att skapa en värdefull utveckling med nya bostäder och stadsmiljöer. Ett gediget arbete som skapar en tydlig riktning för de prioriteringar som krävs i valet av utbyggnadsriktningar.

Radar är engagerade i uppdraget för att belysa genomförbarheten av de olika områdena och bidra till ett beslutsunderlag som är tydligt strukturerat och faktabaserat. Ofta är kunskapen rakt framför dig, tricket är att samla data och bearbeta den strukturerat med en tydlig idé om hur den nyfunna kunskapen ska användas framöver. Då blir det enklare att prata om stadsbyggandets effekter och tryggare att fatta beslut för framtiden!

Radar har vunnit en markanvisningstävling för ett kvarter i Pedagogen park i Mölndal! Tillsammans med Stena Fastigheter kommer vi nu att utveckla en bostadsmiljö som lever upp till kommunens högt ställda krav på hållbarhet, hela vägen från byggnation till hyresgästernas vardag. Vi kallar projektet för Koltrasten.

Byggnaden kommer i huvudsak att uppföras med träbyggnadsteknik. Återbrukat material kommer också att tas tillvara, allt för att minska projektets CO2-avtryck. Huset kommer att ha en solcellsanläggning som till stor del täcker fastighetens elbehov. Samtidigt är utemiljön formad för att främja gemenskap, samvaro och delning av tid och ting i vardagen. Funktioner och kvaliteter är integrerade för att kunna rymma en mångfald av ekosystemtjänster på samma yta. Bland annat leds regnvatten från taket och tas omhand i planteringar, vilket i sin tur ger upplevelsevärden och kan utgöra livsmiljö för pollinatörer och fåglar.

I södra Ängelholm arbetar vi med utvecklingen av en ny stadsdel, Vegeljung, som kommer att rymma drygt 700 bostäder, äldreboende, förskola, stadelspark – bland mycket annat. Radar har tagit fram allt från den övergripande strukturen för gator och kvartersstrukturer till att utforma grönytor och allmän plats. Vi gestaltar rekreationsytorna så att det skall fungera som buffertytor vid framtida skyfall och större regn och tar också avstamp mot en mer progressiv attityd när det gäller social hållbarhet med blandade upplåtelseformer, bostadstyper och bostadsstorlekar.

Stadsdelsparken, som binder samman Vegeljung med gröna rekreationskorridorer in till stadens centrum, blir en självklar plats att träffas på. Stadsdelen är ett kvitto på ett metodiskt arbete med en aktiv urban grönska, en metod som Radar har tagit fram och använt i flera olika stadsbyggnadsprojekt. Läs mer om projektet på www.vegeljung.se

Under ett och ett halvt år har vi tillsammans med @sodramunksjon i Jönköping arbetat fram en markanvisningstävling för social hållbarhet. Med utgångspunkt i samtal med bransch, intresseorganisation och lokala förvaltningar togs ett tävlingsprogram fram som satte den sociala hållbarheten främst. Processen innehöll också konstruktiv kritik från ett vetenskapligt råd med forskare från @kth_arkitektur @blekingetekniskahogskola och @malmouniversity samt en jury med särskilda kompetenser för att kunna bedöma både det sociala hållbarhetsinnehållet och gestaltningen som helhet. Det vinnande förslaget av @PEAB och @FOJAB fokuserar på ungas möjligheter till boende – en av samtidens allra viktigaste frågor. Mer om tävlingen – och hur det faktiskt kommer att se ut på tomten – på Södra Munksjöns hemsida!

På uppdrag av Härryda kommun har vi skapat en återbrukspaviljong, av återbrukat material, för insamling av återanvändbara saker till frivilligorganisationer och för Härrydabor att kunna byta saker med varandra.

Projektet, med återbrukat byggmaterial som samlats in på återvinningsstationen i Bråta, och projektet började som ett studentarbete på Chalmers och vidareutvecklades sedan av Jig Design E.F i samarbete med Sigrid Östlund. Det fanns med oss en längre tid genom bygglovs- och förfrågningsskedet och vi fick till slut även uppdraget att hålla i färdigställandet.

kvarteret Tärnan, i korsningen Kyrkogårdsvägen och Västkustvägen i Varberg, har vi på uppdrag av Etikhus skapat ett maxat kvarter. Då menar vi inte BTA. De 80 bostadsrätterna och sju stadsradhusen som vi har ritat kommer huvudsakligen byggas i trä och att ha ett mycket högt hållbarhetsinnehåll med solceller, sedumtak, bil- och cykelpool samt förstås laddning för elbilar i garaget.

Det blir allt från 1:or till 4:or och i bottenvåningen kommer det att erbjudas både olika vardagslivstjänster och ett co-workingkontor.

Vi skruvar upp hållbarhetsinnehållet för att kunna skruva ner den globala uppvärmningen och i det arbetet är varje del viktig!

I vårt arbete med 90 nya bostäder i Fjällbo Park för Egnahemsbolaget och i samarbete med Vestia Construction Group är hållbart resande i fokus.

Bokstavligt talat: centralt i området har ambitionen varit att med cykelhuset skapa en tydlig samlingsplats i form av en liten gårdsbildning med plats att sitta.

I cykelhuset kommer det att finnas arbetsbänk och en gemensam verktygstavla för att kunna laga cyklar, barnvagnar med mera. Men också viktiga tillbehör för det cykelbaserade vardagslivet: en kompressor för däckpumpning, en spolplatta med tappställe på utsidan där man kan tvätta cykeln. Fasaderna blir gröna, med spaljéer, så att huset kan få fina klätterväxter på utvalda ställen.

Så skrev kunskapsforskaren Per-Erik Ellström för snart 20 år sen. Och att bli hållbar kräver innovation, nya produkter och tjänster, sådant som fungerar på annorlunda sätt. Inte minst under inledningen av 2020 har vi tvingats in i nya tankebanor.

Genom att koppla upp oss mot forskarvärlden och olika innovationstunga företag ökar vi på Radar vår lösningsförmåga. Två gånger i månaden får vi ta del av det senaste inom en rad relevanta kunskapsområden och snart firar vi fem år med #tisdagsgäst

I Norra Bergsjön i Göteborg var vi med när Kooperativa hyresrättsföreningen Stacken ville renovera om sitt kollektivhus till internationell passivhusstandard (EnerPHit), självförsörjande på solenergi. Miljonprogramhuset från 1968 i norra Bergsjön, som av Lars Ågren ritades om till kollektivhus 1980, Helhetshus som nu är en del av Radar, tillsammans med Effektiv Bygg, Passivhusbyrån, Energimyndigheten, Naturskyddsföreningen och Västra Götalandsregionen var delaktiga i projektet.

Foto: Bert Leandersson

En hållbar värld byggs genom att helheten hänger ihop. Det är kanske lite slitet, men bara genom att arbeta med alla delar skapas en stabil hållbar framtid. För oss på Radar känns det därför logiskt att stödja Mentor.se så här till jul. Mentor gör ett fantastiskt arbete för skapa trygghet och framtidstro för många ungdomar i Sverige. Vi tror på vuxna goda förebilder som visar vägen och för de som en dag utgör vår framtid – dagens ungdomar.

När det gäller möjligheterna att nå de globala miljömålen och Parisavtalet har stadsbyggnadssektorn ett stort ansvar – och stora möjligheter att göra skillnad. Minskad användning av material i byggnader, mer klimatneutral materialproduktion och återbruk av material är tre lika viktiga vägar att gå – vi behöver göra allt detta. En studie av IVL Svenska miljöinstitutet från förra året visar att det med återbruk vid kontorsrenoveringar går att minska årliga klimatutsläpp i Sverige med 43 000 ton. Slutsatsen i studien var att man kan minska klimatutsläpp med 1/3 och dessutom skära kostnaderna med mer än hälften vid återbruk vid kontorsrenovering. I våra nya möteslokaler på Göteborgskontoret är i stort sett allt från möbler till mattor och tapeter återbrukat eller återvunnet. Och fantastiskt inrett utifrån olika decenniers karaktäristika. Kom och besök oss och låt dig inspireras av på vilket sätt man kan arbeta med återbrukad inredning! Bilden är från vårt snygga 60-tals rum!

Studien vi refererar till finns <a href=”https://www.ivl.se/toppmeny/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelande—arkiv/2018-09-03-aterbruk-pa-kontor-kan-spara-43-000-ton-vaxthusgaser.html” target=”_blank” rel=”noopener”>här</a>.

Alarmen kommer slag i slag och allt fler inser att de behöver göra allt mer för klimatet. Det är helt enkelt bråttom. På Radar ställer vi om verksamheten i dess olika delar under hela verksamhetsåret, kommunicerat genom dessa Greenpapers för att inspirera och utmana. Under den globala klimatveckan har vi, liksom flera andra kollegor, skrivit under en deklaration för att anstränga oss ytterligare. Gör det ni med!

Som del i detta ser vi det som en självklarhet att skriva under Architects Declare – arkitektkårens egna klimatdeklaration, där vi tillsammans på bred front kan arbeta för en ny, mer ekologisk och rättvisare branschstandard!

Genom att ställa om hur vi reser när vi ger oss i väg för att gemensamt lära oss om hur olika städer fungerar och hur god form samspelar med gott stadsliv sparar vi åtskilliga ton koldioxid. Vi skruvar förstås på de nära vardagliga resorna också (se vårt första greenpaper), men den stora skillnaden vi kan göra som företag är att sluta flyga, eller i alla fall vara ytterst noggranna med när flyg kan vara ett alternativ.

Årets studieresa (2019) – till Hamburg och Köpenhamn – går därför med tåg. Längre restid, men också mer tid för gemensamma diskussioner utveckling av relationer!

Vi gillar stadsliv! Ja, det gör väl kanske alla som arbetar med att planera för och gestalta stadsmiljöer. Men hur agerar vi som företag i den dagliga verksamheten? Vi insåg att näthandlat kontorsmaterial eller böcker – eller för den delen matinköp – inte levererar det stadsliv vi arbetar för. Därför har vi ställt om våra inköp bland annat på följande sätt:

• Istället för att handla via ett dagligvaruföretag över nätet med leverans med bil, handlar vi från ICA Rosenlund – cirka 300 meter härifrån – som kommer med vårt fika, städmaterial, frukt och annat nödvändigt – med elbil. Leveranser sker i plastbackar som ICA tar med sig tillbaka. Förstås handlar vi alla ekologiskt om det alternativet finns.
• Istället för att beställa kontorsmateriel via en annan nätbutik med leverans per lastbil handlar vi nu från lokala Matton, med butik i gatuplan. Leveransen den korta biten från dem till oss görs med cykelbud.
• Istället för att alla böcker vi behöver skall köras från ett centrallager någonstans i landet från webbutiken beställer och köper vi böcker i närbelägna Akademibokhandeln, till vilken vi tar en promenad och hämtar beställningen.

Liksom alla andra behöver vi arbeta för att samtidens och framtidens resor i så liten grad som möjligt släpper ut koldioxid och andra skadliga ämnen. På Radar har vi ökat cykelbidraget till våra medarbetare och har upphandlat cykelservice för bättre villkor. De överlägset flesta resor till och från arbetet för oss är per cykel, fot eller pendeltåg.

Men vi gör en del resor med andra färdmedel och vi har också börjat mäta våra utsläpp på kvartalsbasis. Så här ser siffrorna ut jämfört med samma tid förra året, efter första kvartalet (inom parentes):

Resor med hyrbil: 323 kg – 23 resor, 2099 km (381 kg)
Resor med taxi: 1 kg – en resa, 11 km
Resor med egen bil: 570 kg – 2984 km (810 kg)
Resor med tåg: inga utsläpp – 48 resor

Vi har bett vår hyrbilsleverantör att alltid erbjuda oss elbil när det är tillämpligt, i andra hand hybridbil.