Strategisk utveckling för Bostadsbolaget

Radar Arkitektur & Planering och Urbanivation fick under vintern 2016 ett uppdrag från Bostadsbolaget att driva ett initiativ för stadsutveckling i stadsdelarna Norra Biskopsgården och Hammarkullen i Göteborg. Genom ett holistiskt och evidensbaserat angreppssätt skulle olika intressenter med påverkan på stadsdelarnas framtid engageras. Idén var att arbeta i mellanrummet, mellan förvaltningar, mellan kunskapsanspråk och idéer.

Utgångspunkten var att stadsutveckling i allmänhet tenderar att organiseras i stuprör, det vill säga olika kunskapsdomäner. Trafik, park- och natur, planering, husarkitektur, social resursplanering, kultur: alla fokuserar på sådana frågor enskilt sina särskilda sätt att arbeta, tänka, försöka förstå och diskutera. Initiativet för Hammarkullen och Norra Biskopsgården utgick från ambitionen att söka överbrygga dessa förvaltningsstrukturer och -kulturer. Fyra förvaltningar och kommunala bolag var del av det initiativ som Bostadsbolaget projektägt, Park- och Naturförvaltningen, Göteborgslokaler samt Stadsdelsförvaltningarna Angered och Västra Hisingen.

Arbetet bedrevs utifrån en modell för evidensbaserad stadsutveckling, med stor tyngd på skapandet av en kunskapsmässig baslinje. Först när vi vet något om kapaciteten i de förvaltningar och bolag som skall skapa och förvalta förändring finns en möjlighet att goda idéer kan bli verklighet (organisatorisk evidens). Här gjorde vi ett 20-tal intervjuer med förvaltnings- och bolagschefer samt polis och andra centrala aktörer. En avgörande  utgångspunkt är förstås också uppfattningarna hos de boende om det vardagsliv som pågår i stadsdelarna (intressentevidens) och vi genomförde två större dialogworkshopar för att skapa en sådan förståelse i projektet, en i Hammarkullen och en i Norra Biskopsgården. Dessa planerades, genomfördes och analyserades sedan i nära samarbete med Hyresgästföreningen.

Eftersom projektet i grunden handlar om stadsbyggnad, skapade vi en vetenskaplig evidensram genom att mäta stadsdelarna, dels avseende gångtrafik och vistelser i gaturummet, men också genom att mäta det fysiska rummet och dess sammansättning utifrån UN-Habitats fem principer för hållbar stadsutveckling. Slutligen utgick vi från vår slutsats att ett statistiskt underlag för hur stadsdelarna mår framförallt socioekonomiskt är avgörande för hur vi vet hur vi når de mål som vi sätter upp för stadsutveckling – och vilka slags förändringar vi sedan väljer att prioritera i termer av förändringar av det fysiska rummet (professionell evidens).

Under 2018 har kunskapsarbetet utgjort underlag för både FoU-ansökning och strategiska planer för stadsdelarnas utveckling ur Bostadsbolagets perspektiv.

Resultatet av arbetet samt den kunskapsmodell som vi utvecklat och arbetat efter har presenterats och diskuterats vid flera tillfällen. Under 2017 dels på The 8th International Sustainability Transitions Conference i Göteborg (postsession) samt vid Arkitekturträdgården i Almedalen. Under 2018 i Almedalen på Västsvenska arenan, vid konferensen “På armlängds avstånd” för Fyrbodals kommunalförbund m.m.