I slutet av 2020 fick Radar en förfrågan om att ta fram en metodik för att genomföra analyser av värden i Norrköpings jordbrukslandskap. Mer specifikt handlade det om att skapa en utvecklad förståelse för de kvalitéer som ryms i den nationellt skyddade brukningsvärda jordbruksmarken. Målsättningen var att ta fram en modell som kunde hantera kommunövergripande analyser av olika värden i jordbruksmarken genom att dra nytta av geografiska data och GIS. Resultaten skulle vägas samman på ett sätt som kunde ge uttryck för den breda mångfald av värden som påverkar jordbruksmarkens förmågor.
Eftersom frågan är väldigt komplex samarbetade vi med hållbarhetsspecialister och GIS-kompetens på vår samarbetspartner Calluna för att räta ut begreppen. En fråga som tidigt fick sätta ramarna för arbetet var just brukningsvärdet, eftersom det uttryckligen är den brukningsvärda jordbruksmarken som har ett juridiskt skydd. Den är klassad som ett värde av ”nationell betydelse” i miljöbalken. Det finns flera värden som kan kopplas till jordbruksmarken utifrån till exempel biologisk mångfald och landskapsbild, men som inte värderas i denna modell mer än utifrån de faktorer som får en konkret ekonomisk konsekvens för lantbruket eller jordens bördighet.
Skisser på modeller – men inga genomförda referenser
2019 tog Länsstyrelsen i Norrbotten fram ett underlag för att analysera jordbruksmarkens värden. Underlaget definierar 11 faktorer som delas in i två olika värdekategorier, de markbundna som beskriver jordbruksmarkens komposition och den aktuella markanvändningen som beskriver dagens brukande av marken. Underlaget har varit till stor nytta för vårt arbete med att bygga upp modellen, men det finns en väsentlig skillnad mellan arbetet i Norrbotten och det vi skulle genomföra i Norrköping – skalan. Ingen av de modeller eller underlag som vi stött på har tidigare genomfört en så storskalig analys som vi stod inför. I alla exempel har viktiga frågor och underlag beskrivits för att sedan appliceras på mindre områden aktuella för en enskild detaljplan eller bygglov. Det innebär att Norrbottenmodellen till exempel har ett intervjumoment med i sin modell för att få in viss data, något som inte var möjligt för oss.
Den stora skalan innebar att vi fick leta upp annan slags befintliga och geografiskt definierade data att basera modellen på. Utöver behovet av att anpassa modellen efter kvantifierbar data så var det viktigt att justera de faktorer som analyserades efter de lokala förutsättningarna. Skillnaderna mellan olika län i landet är stora avseende jordbruksmarkens utbredning och kvalitet – där ytterligare en väsentlig skillnad mellan Norrbotten och Norrköping handlar just om utbredning och bördighet.
För att hitta relevanta underlag, beståndsdelar att mäta och gränsvärden knöt vi ett flertal referenspersoner till arbetet. Dessa personer kom från såväl akademi som praktik och myndighetssidan och hade många viktiga inspel till arbetet. Det visade sig även att dessa personer hade stora farhågor kring vad en värdering av brukningsvärd jordbruksmark skulle kunna leda till – eftersom all brukningsvärd jordbruksmark är skyddad för att den är så värdefull!
Varför analysera jordbruksmarkens värden?
Frågan om huruvida analysen är befogad eller inte är högst relevant. Bakgrunden till uppdraget är att Norrköping flera gånger blivit ombedda av Länsstyrelsen i Östergötland att ta fram ett nyanserat och djuplodat kunskapsunderlag kopplat till jordbruksmarkens värden. I miljöbalken inryms ett undantag till skyddsbestämmelsen av jordbruksmark – nämligen där väsentliga samhällsintressen föreligger. Vi upplever att det är i den här gråzonen som det uppstår flest frågor. Är det alltid fritt fram att bygga på jordbruksmark om det föreligger ett väsentligt samhällsintresse som inte kan lokaliseras till annan mark? Vem gör den bedömningen? Här kan analysen utgöra ett fördjupat kunskapsunderlag för att förstå nyanserna i jordbrukslandskapet. Men kanske ännu viktigare för kommunen att själva är att få ett konkret underlag som bekräftar just Norrköpings höga värden sett till jordbruksmarken i en nationell kontext. Utifrån det är det möjligt att utforma långsiktiga strategier för att värna denna basala, och därmed ovärderliga, resurs – att kunna förse oss med mat och ekologiska system som minskar vår sårbarhet inför omvärlden.
Hur ser behovet ut av att göra liknande analyser på andra platser?
Frågan om jordbruksmarkens skyddsvärde har verkligen seglat upp som en allt hetare fråga under senare år. Jag skulle säga att det både handlar om att myndigheterna skärpt sin tolkning av lagen och att förståelsen för en viss krisberedskap och självförsörjningsgrad avseende mat har ökat. Det senare både för att hållbarhet i sig är ett värde som värnas av allt fler, och att pandemin påmint oss på om att det inte alltid går att lita på omvärlden och världshandeln. Att skyddet stärkts från myndighetshåll innebär fler konflikter ute bland våra kommuner, där jag tror att ett fördjupat kunskapsunderlag många gånger skulle kunna förenkla kommunernas arbete.
Är det enkelt att applicera metoden på andra platser i Sverige?
Att genomföra analysen på en annan kommun skulle vara betydligt enklare än vad det var att göra den första. Samtidigt förutsätter olika lokaliteter en översyn av vissa faktorer för att säkerställa att analysen plockar upp de element som särpräglar brukningsvärdet i den enskilda kommunen. Det finns även flera ställningstaganden kopplade till analyser av detta slag som hjälper alla involverade att lära känna sin lokalitet. Arbetet förutsätter därför ett näta samarbete mellan kommunen och oss.
Jag tror även att det skulle vara väldigt gynnsamt att fördjupa dialogen med flera myndigheter som arbetar med att ta fram geografiska data för att än mer vässa underlagen till just den här sortens analyser. Eftersom jordbruksmarken är ett nationellt intresse så bör detta ligga i myndigheternas intresse att arbeta vidare med. Det är även intressant att fördjupa förståelsen för värden kopplade till de markbundna faktorerna eftersom olika jordar som exempel är olika bra för olika grödor. Om fler äter vegetariskt i framtiden så kan andra marker betinga höga produktionsvärden än de som brukas mest idag!
Är ni nyfikna eller vill veta mer är det bara att höra av er!
Texten är skriven av Caisa Malmryd Olander som är planeringsarkitekt på Radar och som var handläggare för arbetet med Jordbruksmarksstudien i Norrköping.